Det här med vad som smakmässigt skiljer kubansk tobak från tobak från de andra tobaksproducerande länderna är det som intresserar mig mest av allting på rökområdet just nu och jag är inte riktigt säker på vad det är heller, även om jag hela tiden försöker förstå det. Det är därför det är så olidligt intressant att stöta detta mot COJ, eftersom vi inte alltid smakmässigt gillar samma cigarrer. För min del är det bara smaken det handlar om och det finns rätt många kubanska cigarrer som jag inte föredrar smakmässigt heller. Möjligtvis börjar jag bli lite väl kräsen också med vad jag tycker om.
Det här handlar inte om någon löjlig prestigekamp mellan cigarrökare, utan enbart försök att försöka förstå skillnaderna.
Jag tycker att det finns ett balanserat fundament i kubansk tobak som jag inte uppfattar lika tydligt i icke-kubansk tobak. En balanserad jordkaraktär som mer eller mindre finns i all tobak från Kuba. Den kan innehålla mer eller mindre komplex smakrikedom beroende på tobakskvaliteten och blend. Kraftfullheten hos den varierar också självklart med marca och blend. Jorden balanseras mer eller mindre på ett subtilt sätt med pepprighet, kräm-smörighet och aromatisk träkaraktär. De här är mina fyra smakmässiga grundelement som bör finnas i olika kombinationer för att jag riktigt ska gilla en cigarr. Smaker av frukt, blommor, ingefära sälta och allt annat, är smaker som på nått sätt lägger sig över grundfundamentet, spelar en annan stämma, liksom nikotinstyrka och spelar enligt mitt förmenande egentligen mindre roll. Om en cigarr har kakao eller frukter som mer framträdande smak är trevligt men alltså relativt oväsentligt. Den balanserade jorden och de fyra smakmässiga grundelementen är IMHO det viktigaste och hur den sedan samspelar med de övriga stämmorna är det som skapar cigarren.
Jag tycker att de flesta cigarrer som jag har rökt från de andra cigarrproducerande länderna mer eller mindre saknar denna balanserade fond, Det gör dem varken sämre eller bättre, bara olik den kubanska. Sen handlar det om vad man smakmässigt gillar. Om de kubanska cigarrerna är klassisk musik från en symfoniorkester är icke-kubanerna mer rock´n roll.
De enskilda smakerna träder fram mer och dominerar mer, är tydligare och mer pregnanta. Man skulle kunna kalla dem mer entonig, då utan nedvärderande betydelse. Jag har aldrig träffat på så starka cigarrer som bland icke-kubanerna, aldrig så mycket vitpeppar som bland icke-kubanerna, aldrig så mycket sälta, sötma, träighet osv osv som hos icke-kubanerna.
För mig handlar det alltså om den dä runda balanserade jorden:
//salberto
