
Robustos: 19,84 (50) x 124 mm
Utseendet på denna boxpressade cigarr var ok men inte mer, med sin fina coloradofärg uppbruten av ett otal små svarta fläckar. Doften var mkt svag av tobak och lite stall, med mer torkad frukt i inslaget. Torrdraget var perfekt, på gränsen till tight, med en fin lakritssälta på läppen, som borgar för kvalitet.

Efter upptändning kom en mild fin nötighet fram tillsammans med en aning trätoner, men helt utan pepprighet som är så vanligt i starten. Snartnog tillkom en bränd och mustig sötma. Smaker och aromer var finstämda och angenäma. Någon centimeter in lades fundamentet med en tydlig läderbotten, men bara aningen jord. Sötman blandas nu med fina kryddor och man kan ana ett begynnande smakcrescendo. Lädertonen blir mer ”köttig” och fuktig, sötman mörknar, trätonerna blir mer exotiska och kryddtonerna blir mer örtiga i karaktären. Det smakar riktigt bra för att vara så pass ung cigarr.

In på andra tredjedelen bäddas alla ovan nämnda smaker in i en len grädde som gör puffandet till en krämig dröm! Det är liksom bara att ”åka med”.




Sista tredjedelen avtar sakta grädden och sötman. Örtigheten ökar, och rostade tobaks-, kaffe- och kakaotoner blandar sig i. Den mustiga lädertonen i fundamentet därtill gör att cigarren nu har riktigt bra karaktär. Ingen tillstymmelse till varken bitterhet eller nikotinsyrlighet, gör att den får hänga med tills ca tre centimeter återstår. En och en halv timmes rejäl njutning!


Det som imponerade mest var nog att den trots ungdom smakade så pass ”vuxet” och moget. Smakerna var välbalanserade, om än lite milda i starten, men betydligt mer karaktärsfasta i slutet.


Wagnermannen
